onsdag 23 januari 2008

my own

klockan är över tre i boston. det tog mig sju månader att hitta tillbaka. det tog mig 7 månader att våga igen, att ta en ton, men ikväll har varit en av de mest rörande kvällarna i mitt liv. jag och david har suttit i hans rum och jammat och improviserat i timmar, varvat med livsfilosofier och cigaretter. han är en av de mest fantastiska människor jag mött; hippie och fruktansvärt bra gitarrist. jag är så glad över att få vara här. det går inte att förklara känslan som finns i dig när du varje dag möter människor som får det att ändras inom dig.

och när du har tråkigt kan du alltid gå ner till receptionen och bli underhållen av brads gummibandtricks, JKs brev eller när buddy, brad och JK gör sin dans till en indisk musikvideo på youtube.

2 kommentarer:

Unknown sa...

'at a girl!

Vad hände för sju månader sedan?

indala sa...

Jag tänkte på det idag, hur du överlever utan gitarr? för du tog väl inte med den? Men det där vekrar ju ordna sig. Sjung bara sjung. Idag har jag sjungit till hanson och varit upp över öronen lycklig. Sprattlat på golvet till "wheres the love" och skrikit "rätt åt dig" i Look at you.
XXX