Fabolous lifestyle of the sick and bored

Det suger appenis att vara sjuk. Speciellt när man inte känner sig sjuk, men vet att man smittar ändå. Idag har jag mest bara varit trött och svag. Men så uttråkad att jag ändå tvättat, duschat och gjort matlådor. Allt för att fördriva tid. Framförallt blir jag så otroligt stressad av att vara sjuk. Jag missar jobb och lön och hur ska allt gå? Och allt det där jag skulle göra och ville göra och måste hinna och och och?

Antal sedda GossipGirl avsnitt: 7
Antal intagna filtallrikar: 3
Antal gånger jag kollat bloggkoll: 15
Antal klänningar jag letat efter på tradera: ca 500
Antal klänningar jag vill ha från tradera: 100
Antal gånger jag spytt: 0
Antal skickade sms: 4
Annat födointag: glass och saltlakrits

Ombytta roller

Nu är det jag som är sjuk. JAG!? Vafan, det skulle jag ju inte bli. Mådde illa hela dagen igår på jobbet innan jag spydde det sista jag gjorde och gick hem. Anton har tagit hand om mig och tur är väl det. Man blir rätt ynklig. Och det är så tråkigt. Jag som hade massa planer, alltifrån att tvätta till att baka cheesecake till att styra upp. Jag var tillochmed peppad. Helgen såg så lovande ut, nu vet jag inte alls hur det blir. Dessutom har både OTH, despan och grey's ett två veckors uppehåll. Inte okej!! Iallafall så mår jag bättre nu, efter en natts oskön sömn i soffan med mardrömmar. Peppar peppar ta i trä på att det håller i sig.

Mi casa et su casa

Jag har haft en Caroline-dag. Lite te, lite alternativ matlagning, häng framför tv med choklad, några gossip girl i sängen, lite lästa tidningar och lite försök till packning. Helt enkelt hur bra som helst.

xoxo

Man kan inte äta för mycket tacos hävdar jag och äter tacos för fjärde dagen i rad. Igår med Annaisabella och idag med Anton. Annars så har min älskade varit sjuk. När han spytt 10 gånger på 12 timmar och började kräkas blod väckte han mig och vi bestämde oss för att gå till akuten. Då var klockan fyra på natten. Vid åtta kom vi hem igen, efter en timmes dropp. Själv är jag frisk och sväljer vitpeppar och planerar att stanna där. Jag cyklar på Iksu och har ikväll äntligen (!) börjat se Gossip Girl. 4 avsnitt senare och yes, I'm hooked. (Och längtar ännu mer till New York)

The apple doesn't fall too far from the tree

Jag såg på Dr Phil idag när jag cyklade på iksu. Det handlade om barnaga. Tre föräldrapar var med och alla agade sina barn. Viktigt att understryka (enligt Dr Phil och dom som var där) var att dom minsann inte misshandlade sina barn. Att aga sina barn är tydligen en disciplinåtgärd. Dessa barn var inte normala, gick inte att prata med och kunde heller ej kontrolleras, därför behövde dom agas till att bli lugna, för alla vill ju ha lugna barn. Ett barn som blir slaget blir tyst för stunden, men vart är det långsiktiga tänket? Och vill föräldrar verkligen ha barn som fogar sig för auktoriteter, aldrig ifrågasätter och kuvar sig? Jag vill då inte ha det.

Barn är barn. När dom är 3 år tror jag ett barns utbrott och liknande till största del beror på föräldrarna. Det kan inte bortförklaras med att dom är "okontrollerbara". Har föräldrar i allmänhet så dålig insikt att dom inte inser barnens sätt att reagera beror på dom? Barn gör inte som dom säger, dom gör som du gör. Barn är bra mycket smartare än man tror; dom läser av stämmningar och tonlägen och blickar, för att sedan utnyttja det. Barn provocerar och behöver uppmärksamhet. Och det är normalt, en fas som jag tror alla mer eller mindre går igenom.

Jag anser att man inte skaffar barn för att ha som chica accesoarer. Med barn kommer trötthet, skitiga hem, utbrott, ett lidande socialt liv, pinsamheter, smuts, gegg, skrik och svåra situationer.
Det är inte enkelt. Barn är inte vuxna, de behöver saker förklarade för sig på ett annat sätt, behöver en konsekvent förebild och ett tryggt hem. Ingen är så viktig för barn som de personer de kallar föräldrar. Föräldrar måste stå för ett trygg, stabil tillvaro. Barn skapar ofta kaos, och då är det föräldrarnas ansvar att reda upp det, inte bidra till att det blir värre.

Det mest intressanta var att dessa föräldrar alla hade blivit agade som barn. Deras egna historier berättade om rädsla, hat och att dom inte tyckte att dom lärt sig något av att bli agade. Och ändå agar dom sina barn i gengäld. Som jag nämnde förut, man gör som man lärt sig, och det är klart att det är svårt för dessa föräldrar att bryta en ond cirkel, men när Dr Phil la fram argument och orsaker till barnens reaktioner verkade dom förvånade. Varför är det så att föräldrar som vill adoptera måste genomgå otaliga tester medans vem som helst annars kan skaffa barn hejvilt, utan någon som helst insikt, analys av sig själv, erfarenhet av terapi eller gemensam uppfostringsmetod?

Just nu

John Me - Love is my drug
Kanye West - Love lockdown
Morrisey - I'm throwing my arms around Paris
Brandy -Right here (departed)
Danity Kane - Damaged
T-Pain/Chris Brown - Freeze
Kings of Leon - Use somebody (Han sjunger så det känns som att hjärtat ska brista. Tyler Hilton's version är också jättevacker)
Powderfinger - Drifting further
Saybia - I surrender (Kan mycket väl vara mitt nya favoritband. Passar perfekt för ett trasigt hjärta eller när du åker bil )
Volbeat - Sad man's tounge (spexlåten!)

Så rätt

Jag gjorde så rätt som bytte bort mitt morgonsöndagspass på jobbet. Drog på umespexarnas kick off i Innertavle och det var galet bra. Tacos, charader, punch, lekar, manusuppläsning, marängswiss, anagram, retromusik, dialekter, bonding och massa massa skratt. Det här blir så bra! Sen impuls-drog jag och Carro på invigningen av Tc's nya våning. Hon gör mina kvällar alltså. Efter en timmes kö blev det dans, skvaller och cosmo. Nöjd och glad tog jag bussen hem, stekte pannkakor och såg vänner.

Idag har varit lugn och skön. Har sett flera avsnitt Canad's next top model (fel tjej vann!) och pysslat på hemma. Sen fika på Wayne's med Carro och update och relationsråd. Nu står jag och steker köttfärs och försöker ta hand om min sjukling till pojkvän. Snart ska vi se vänner.

Dag 6

Idag är det jobbigt att detoxa. Huvudvärk, illamående och konstanta gäspningar och allvarliga cravings på det. Jag vill ha MAT. Helt enkla maträtter som jag annars tagit för givet. Pannkakor, maxmål, tacos, pasta osv. Listan kan göras lång. Men imorgon är det slut iallafall.

Annars så har jag lunchat med Annaisabella på Sushi bar idag (googlade och jag får faktiskt äta vegetarisk sushi. Det enda som kan ha blivit lite fel är riset) Vi peppade tågluff och hade det allmänt trevligt. Sen storhandlade vi på Maxi. Jag älskar verkligen att storhandla alltså. Köpte massa bra grejer inför nästa vecka då jag får äta igen (ska baka världens godaste cheesecake) medans Anna sprang runt och hittade trosor på extrapris.

Nu har jag precis sett film och ska uppdatera mig på greys, sen sova.

Dag feeeem

Inatt hade jag en detoxmardröm (Anton sitter bredvid och skrattar och kärleksmobbar mig). Drömde att jag var bjuden på middag hos en gammal kompis och jag bara åt och åt och åt. Drack vin och åt bärpajer och kom på lixom i efterhand att jag inte fick. Att allt lixom var förstört och att jag var en svag människa. Hujedamej.

Annars så är det över snart och det är rätt skönt för jag börjar få lite cravings. Framförallt i sociala sammanhang.

Jag och min bästis pratade idag och bestämde oss för att gå i ide. Det är ju det enda man vill göra, så why fight it? Helt enkelt dra sig tillbaka till 1 mars under ett täcke med en sisdåär 100 filmer, godis för hela tiden och sen komma fram när det blir vår. Då blir det pepp och beach 09. Men jag har iallafall styrt upp på ett bra sätt idag. Tänkt och klurat på hur jag ska återfå lite av den där känslan jag eftersträvar som januari är otroligt snål med.
Var efter mycket velande på mitt allra första spex-möte ikväll, och jag ångrar det inte. Det är som en enda stor familj på ungefär 40 pers och fram till april kommer det vara möten, fika och fester. Ordföraren varnade oss redan nu för vecka 17, då vi kommer bo på Sagateatern. Och jag känner peppen..

Imorrn är min enda lediga dag i veckan och då ska jag simma, träffa Annaisabella och se film.

Dag 3 & 4

Igår var jag rätt slut; trött och huvudvärk. Om det berodde på detoxen, vädret, för lite sömn (jag och anton busade innan vi skulle sova) eller något annat vet jag inte. Eller om det var alltihop. Blev ruskigt sugen på pannkakor när jag käkade lunch med Linda och Sara. Gjorde iallafall en god varant av vegetarisk paella till middag och Anton och jag såg film på kvällen, som tillochmed jag skrattade till!

Idag har det varit jobb, quinoasallad och bio för hela slanten. Jag och systrarna var och såg benjamin buttons otroliga liv - så otroligt vacker - och jag knaprade nötter och åt vindruvor. Det går det med. Jag har gjort hälften och nu ska jag se nyaste one tree hill! Tjing!

Dag 2

Och jag lever fortfarande! Peppar peppar.. Har inte känt av några av biverkningarna; ingen huvudvärk eller enorm trötthet. Har inte varit superhungrig men inte heller äckligt mätt, vilket faktiskt är rätt skönt. Åt grapefrukt, nötter och äpple till frukost, frukt till mellanmål och en jättegod quinoasallad till lunch.

Förövrigt är idag en bra dag. Gårkvällen avslutades med ett timmeslångt samtal med älskling, fruktsallad och två sex and the city avsnitt med Linda och Jonas och sen åtta timmars sömn. Jobbet har flutit på bra idag och p3 har spelat ovanligt mycket musik. Sen har jag legat i badet, ätit klyftpotatis och sett Bevvan :)

söndag

Syster Linda sa igår att min räddning heter Glunten. Det stämmer nog. Vi har varit ensamma tillsammans; hon pysslat med fotoalbum och jag skrivit. Vi har lagat mat och lyssnat på Darin. Jag har sett nyaste greys och despan och skypat en snabbis med Liz. Hon har filat mina naglar medans jag lyssnar igenom gamla playlists.

playlist

nu har jag letat
genom år av påminnelser
alla låtar som beskrev hur jag en gång känt
verkar aldrig ha hänt

det är annorlunda
men jag vet inte på vilket sätt
och hur kan jag nånsin veta
vad som är rätt

för jag ser solsken och ord som lovar om starkare dagar
men dom verkar bara komma när dom behagar
så jag får vänta lite till, leta lite mer
innan jag vet om det vänt

Det här med detox

Alltså. Ett av mina nyårsmål (märk väl att jag kallar det mål och inte löften. Allt för att sänka kraven.) var att testa en detox. Kort och gott en veckas utresning av kroppen, på alla gifter och slaggprodukter. Jag får äta allt frukt och grönt och råkost (typ råris, quinoa och tofu) men inget koffein, nikotin, socker, salt, mjöl, processad eller raffinerad mat, mjölkprodukter osv osv.

Jag har ingen aning om hur detta kommer gå, men än så länge, efter 8 timmar, en fruktsallad till frukost och banan, russin och mandlar till mellanmål så går det faktiskt hyffsat. Men om jag är ovanligt trött och grinig i veckan så vet ni varför. Dock är jag utlovad att efter dag fyra, fem känna mig som en ny människa med massor av energi. Det är bara att hålla ut.

To be continued

Välbefinnande

Den här helgen har bestått av av välbefinnande. I fredags var jag ledig. Jag tog sovmorgon, tränande stepmuskel på iksu till bästa låtarna (womanizer, pokerface, in the ayer, low.. peppen blir alltid total!) och sen var jag som sagt på kroppsbalansering. Efteråt var jag och mamma en fika på Mekka och på kvällen såg jag film. Såg klart heights (fin film) sen Cinderella Man (sjuuukt bra) och sen såg jag och Anton Låt den rätte komma in. Mysko men bra och jag förstår filmkritikerna. 

Idag var min och syrrornas efterlängtade spadag. Vi hade ju tänkt dra till Sundsvall men efter en koll på ekonomi och budget så dissade vi den idén och drog till Umedalen istället. Vi gick på bodybalance (galet jobbigt) hängde i diverse pooler, (med snyggaste kaklet) åt efterbliven lunch, läste tidningar och satt i fejksol, pratade om kroppsbalansering, pojkar och januari. Sist fick jag min härliga behandling. En timme av massage, akupressur och ansiktsbehandling. Jag var i trans av avslappning.

Sen har vi lagat middag (klyftpotatis och kycklingfileér inrullade i bacon och med cream cheese) sett film (feast of love, himla fin) svullat, läst mera tidningar och pratat lite till. Nu ska vi dricka te och göra något test. Mina systrar är bäst. (Rim!)

 

Hokus Pokus

Idag ska jag till en kroppsbalanserare. Det låter otroligt flummigt men jag googlade och hittade en förklaring som faktiskt är förståelig. Man kan säga att det är alternativ medicin, och bygger på holism. Alltså att se till helheten. Istället för att behandla åkommor med tabletter försöker man hitta roten till problemet, sk blockeringar, och sen frigöra energin.

Min mamma har varit frälst på det här i flera år, och jag har gått dit några gånger, mer eller mindre motvilligt. Men nu när jag skulle sluta hos min psykolog kände jag att det kanske skulle vara nyttigt (till mamma, Linda och Helenas glädje). Det är som en sorts terapi. Du ligger på en bänk och kroppsbalanseraren frågar kroppen hur den mår. Både ditt medvetna och undermedvetna svarar. Man undersöker var det finns blockeringar till energinflöden i kroppen och till de olika chakran (det finns 7 huvudchakran; kronchakrat, pannchakrat, halschakrat, hjärtchakrat, solarplexus, mjältchakrat och rotchakrat).

Efter undersökningen gör man den sk balanseringen för att få kroppen på topp igen. Man försöker ta bort blockeringar och göra så att energin flödar på rätt sätt. Detta kan ske på olika sätt, tex genom massage, akupressur eller behandling av reflexzoner. Sen kan obalanser också hjälpas med tex att utesluta eller lägga till något i din kost, chakrabalansering och sjukgymnastik.

Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig för om jag tror till fullo på det här, eller håller med om allt dom säger. Men jag vet ju att tabletter inte löser alla problem, jag tror på samtalsterapi och det kan ju inte bli sämre, eller hur?

I heart NY

Idag längtar jag efter New York

End of an era

Igår låg jag i badet och läste ut sista Harry Potter. (lite senare än alla andra, jag vet.) Och det är ett sentimentalt slut på ett 8årigt förhållande. Minns så väl när min mellanstadielärare Anders började läsa Harry för oss i skolan. Han hade en egen röst för Hagrid och läste med sån inlevelse. Vi brukade sätta oss i hörnsoffan och vägra ha lektion förens han läste minst ett kapitel för oss. Hela sexan rådde Harry-feber (tillsammans med Beatles-feber) och jag slukade böckerna. Då brukade jag läsa på svenksa, på engelska och skriva summeringar jag fick betyg på. Jag brydde mig inte om jag läste trean före tvåan, bara jag läste. Sen har det växlat lite mellan åren men sommaren för två år sen läste jag femte och sjätte boken och jag hade Harry-feber igen. Och nu har jag alltså läst klart. Hela min ungdom, alla mina tonår och nu är det slut.

Vila

Efter fyra dagar av mer eller mindre huvudvärk gick jag hem tidigare från jobbet igår för att vila. Inatt sov jag fjorton (!) timmar. Är det ens normalt att behöva så mycket vila? Men jag har iallafall fått hänga med älskling, se scrubs och äta glass. Idag var jag och simmade i lugn takt, 40 minuter på egen bana. Har även sett massa massa serier. Oth, despan, greys, bevvan.. I love it. Jag har också ett förhållande med Harry Potter just nu. Ett förhållande som tar slut om 200 sidor.

the man who can't be moved

I should know better now
this is far more than the second time around
I should act better now
never let myself get fooled again

so I'm crying in the moveis again
the screen means nothing to me
still it's there; the tear
just like before and crystal clear

you've never been closer
as long as you're on top of me I can pretend it's for real
but as soon as you leave
my doubts comes back and gives me no relief

I should feel better now
it's already been a year
but once you're broken
you never really heal

there's a rock in my way
I can't ignore it, it needs to be moved away
but I feel my strength get weaker day by day
oh I have to say

that I'm crying in the movies again
and you can't see that the screen means nothing to me
still, it's there, my tear
same as before and crystal clear

P-p-p-pokerface

Ah, sköna helg, även fast jag har haft sjukligt mycket huvudvärk. I fredags simmade jag, spelade spel med Anton, Leffe, Oscar och Danni. Sen käkade jag godis och tittade på Asien-bilder med Danni och Carro.

På lördagen sov jag mest, innan det var utgång på kvällen. Pizza och Med andra ord innan vi drog på inflyttningsförfest på Sofiehem. Jag älskar mitt gäng! Kaffedrinkar, piggelin, roliga kort, skratt och kärlek. Även fast jag fick rödvin över hela min klänning. Men vi hade krismöte på toaletten och Carro min räddare i nöden hällde salt över hela mig. Sen shakade vi ass på Corona, jag blev jagad och träffade dessutom Linda och Sara. Sen vandrade vi hem, åt mer pizza och kakor och skrattade halvt ihjäl oss.

Idag är en lugn söndag med sovmorgon, slötittande på tv, lingonlängtan, sms och klyftpotatis.

Slå ett slag för hemtjänsten!

I veckan fick jag kommentaren att jag tjänar för mycket. Av en brukare som jag är van vid att bli ifrågasatt av. Det som gjorde mig riktigt förbannad var dock att han hade en vän där, en tjej i min ålder som sa "Det tycker jag också." Enligt mig finns det vissa saker man inte kan uttala sig om förens man varit med om det själv. Tex. missbruk, barn, sorg och att jobba inom vården. Jag är jättenöjd med min lön, men jag tjänar inte mer än andra. Och helt ärligt, vad kan vara mer värt än att ta hand om andra människor?

Omvårdnad går inte att mäta i pengar, inte kärlek heller. Förstår folk inte slitet, ansvaret, omsorgen som krävs inom vården? Om det så är sjuksköterska, dagispersonal eller hemtjänst. Man har det yttersta ansvaret eftersom anhöriga inte finns på plats. Inom hemtjänsten har du uppgifter som att dela ut medicin och se till att det stämmer, hjälpa dom i säng, se till att dom får mat, handla, tvätta, städa och duscha. Prata med dom en stund för att lindra ensamhet. Men det tillkommer också oväntade saker, som att lugna dom ifall något hänt, hjälpa dom till sjukhuset, prata med anhöriga, hålla koll på ändringar, hålla en kommunikation mellan distrikssköterskor, sjukhus, anhöriga och hemtjänst. Du gör ditt yttersta för att dom ska få en skälig levnadsstandard. Du jobbar kvällar och helg. Det är ett jobb som ibland är svårt att släppa när du går hem för dagen.

Jag tror det skulle vara nyttigt för alla människor att testa på ett vårdyrke. Man får en annan förståelse för människor, får perspektiv och lär sig att det alltid finns två sidor av samma mynt. Alla har någon gång blivit omhändertagna, eller kommer hamna i den sitsen. Just för att förstå de som tar hand om dig när du är barn, blir gammal eller har problem så tror jag det är bra om man själv har den erfarenheten.

Folk som valt det här jobbet trots att det är så krävande, jobbiga arbetstider och oftast för lite betalt. Hur kan vi tjäna för mycket?

Somliga dagar

Somliga dagar är dåliga utan en stor anledning. Somliga dagar blir bra, utan större ansträgning. Det är något som bara stämmer och småsaker flyter på. Kanske för att det är solsken och jag hinner äta kladdkaka med Linda även fast jag jobbar. Vissa dagar för att jag hinner städa undan julen, dammsuga och tvätta. Andra dagar för att jag äntligen orkar dra mig till iksu. Somliga dagar för att jag verkligen känner att jag gör en insats på jobbet. Eller för att jag för en gångs skull somnar i tid och inte försover mig. Eller för att jag får krama en långhårig och brunbränd Danni igen medans Anna filmar. Och för att jag inser hur fina och bästa mina vänner är. Kanske för att jag trivts rätt bra med mig själv och Beverly Hills. Eller för tedrickning med Carro en vanlig torsdag. Prova klännigar, äta kakor, prata om bröllop och allt annat mellan himmel och jord. Eller för att man vet vad som väntar; helg.

Och somliga dagar; all of the above.

tekniska prylar dör runt mig

Det är sant. Jag är tjugo år och följande har inträffat sen tekniken på allvar steg in i mitt liv:

* En snodd mobil
* Min stationära dator kollapsade när vi bodde på Ålidhem
* En sisådär fem freestyles/cdspelare/mp3 som inte riktigt ville funka
* Två systemkameror. En som spegeln lossnade på och en som det spilldes saft över.
* En snodd digitalkamera
* En snodd ipod
* En dator som hatar mig
* En ipod som jag fått återställa oräkneliga gånger (och som fortfarande inte fungerar!)
* Min älsklingsmobil har precis gått sönder för andra gången (lät som att jag har många, menar mer att jag trodde att det var jag och min mobil till döden skiljer oss åt)
* Min externa hårddisk la helt plötsligt av och gissa? Inget på den gick att rädda. Oh happy day!

Vad gör jag för fel? Och det värsta är att detta är endast min vetskap. Vem vet vad jag gjort innan jag var medveten? Eller när jag sover? Eller när jag trott att jag vetat vad jag håller på med..

for all the girls

tjejer är kanske den bästa uppfinningen. helt enkelt. i söndags drack jag en kanna te med carro på schmäck och diskuterade badrumsrenoveringar, relationer och kroppsbalanserare/medium. igår ringde dani när jag gjorde fotbad och såg beverly hills. hon är i sverige! shit vad glad jag blev, även fast hon presenterade sig som polisen. idag har jag varit ledig och fikat kladdkaka med sis på mekka (ränderna går aldrig ur..)och skvallrat oss igenom göteborgsäventyr, spaalternativ och relationshanteringar. sen lagade jag advokadopaj med linda och sara på glunten, gjode mer kladdkaka med citron i, vispade grädde för hand och såg sex and the city filmen med extended scenes. jag har fått flera koppar te, en lånemobil, vänskap och en sovplats. snart ska jag lägga mig och läsa vad varje svensk bör veta. både kunskap och kärlek.just what I need. 

lystring!

min telefon has gone bazookas och funkar inte. skärmen har helt slocknat. jag kan inte läsa sms, svara på sms eller se missade samtal. kan endast svara på samtal, så nu vet ni det. svarar jag inte så ring igen helt enkelt.

365 dagar senare..

idag ringde min larissa. som den bästa överraskningen någonsin ringde någon på min mobil utan nummer och jag hör en liten röst som säger "lisa? it's larissa" världen krymper genast, och vi skrattar och skämtar precis som förut, och man märker att man faktiskt känner den här människan. för mig finns det nog inget vackrare.

dessutom var det på dagen ett år senare sen jag åkte till usa. jag insåg det igår, och visste inte om jag orkade tänka på det eller inte. men när larissa ringde, och jag fick känna att det här året har spelat roll och inte försvinner bara för att vi är på olika platser, så orkar jag tänka på det. och blir sådär löjligt sentimental och tacksam.

hej tvåtusennio

jag har spenderat första dagen av året med att sova lääänge, äta morotsstavar, gurkstavar, chips och dip till frukost och sen jobba.

igår firade vi så det stod härliga till. det började med middag, där vi käkade fondue och efter ett litet t-sprit/tändvätska dilemma (men vaddå, det är väl samma sak!?) och jour vid spisen så åt vi och sjukt gott var det, som alltid. sen lite förfest med afro och taxi till böleäng. chokladmousse, womanizer, plastpåsebarskåpet, en grårosa mus, fint folk och vid tolvslaget ciggarer, champagne, kramar och kärlek. vid tvåtiden gick (!!!) vi hem hela vägen, med ett avbrott på max. sen var det galet skönt att sova, men jag hade verkligen ett supernyår.