vardagsidioti ||

Idag på jobbet satt jag och pratade med en gammal tant, och helt plötsligt har samtalet smugit sig in på zigenare, eller som hon kallar det, "tattare". Sen följer en lång utläggning om hur dom tar allt dom ser osv, för att avslutas med "dom inte bara är oärliga, dom är födda oärliga."
Alltså va? Har jag missat något här eller är människan född till något? Är det inte så att uppväxt, miljö och medmänniskor påverkar mest? Att man blir som man umgås helt enkelt. Killar som blir uppmuntrade att vara macho blir macho, tjejer som som blir tillsagda att vara lugn och inte ta plats vågar inte ta plats, barn som blir fostrade till soldater dödar. Jag tror inte på att människan är ond eller god. Jag tror inget är skrivet i sten. Jag tror du växer upp i en miljö som kommer påverka dig och ge konsekvenser, tills du en dag har växt upp så mycket att du kan ta saken i egna händer och påverka själv. Och, framförallt, det är väldigt lätt att säga något om andras uppväxt/sätt att vara/reaktioner/relationer/avsikter osv osv innan man sitter i samma sits själv.

Något annat som irriterat mig totalt idag har varit folks behov (för det är så det verkar) att måsta vara taskiga. Självklart ska man få uttrycka sin åsikt, men sen när blev yttrandefrihet något som endast följs när det handlar om elakhet? Varför kan man inte vara för yttrandefrihet men samtidigt välja sina ord, och inte gå till personangrepp? Eller om man bara har negativitet eller ren elakhet att komma med, ja, då kan man lika gärna vara tyst. Den här världen suger i många fall och väldigt ofta, men inget blir bättre, eller har någonsin blivit bättre, av att man enbart påpekar det dåliga. Din värk försvinner inte, maten blir inte godare, vädret ändras inte, ditt förhållande blir inte bättre, saker ordnar sig inte helt mirakulöst. Gör något åt det. Punkt.