Kollektiv är nog det vackraste jag vet. Man vaknar till helgfrukost och dagen efter-skvaller och en ockuperad toa och musik. Man kommer hem till kvällsfika och Missy Higgins och sex and the city på tv:n och sambos som bakar i köket. Det är ett hem fyllt av brokiga deler ur olika människors liv. Sådär hemtrevligt rörigt. Det är influenser och nya maträtter och annan musik och andra filmer. Man hjälps åt med tvätt och disk och städning. Någon frågar -hur vad din dag? och man får klaga och berätta och glädjas. Det knackas på dörrar för att fråga om man behöver prata, det tänds ljus och delas ut kramar. Det peppas på fredagskvällarna, man har söndagsångest tillsammans och man överlever vardagskvällarna.
Det är allt jag vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar