vi står tysta framför skälet, där sommaren tar slut
som tonårsbarn på hemväg efter gårdagens debut
nu skulle inget bli som förr, vi var i en annan division
vi kunde höra höstens mörka vatten brusa under bron
vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig
en elegi för alla sorger den där hösten handlar om
för en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din
för en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
två ögonpar i tomhet från september till advent
för en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
för en kvinna som sa allting är förstört, allt är brännt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar